Italien och Spanien är båda Medelhavsländerna, men är knappast precis intill varandra. Men hur är det med deras språk? Är de spanska och italienska språken lika eller helt annorlunda? Är de ömsesidigt begripliga?
spanska och italienska är faktiskt ganska lika i allmänna termer och ure vanligtvis ömsesidigt begriplig i talade och skriftliga former mellan spanska och italienare. Båda språken är romanska språk härledda från Latin med en i stort sett liknande ordförrådsbas, med vissa skillnader i skiljetecken som vanligtvis inte hindrar kommunikation mellan de två språken.
italienare och spanjorer kan i allmänhet förstå varandra så länge de talar långsamt och tydligt. Språken har cirka 82% likhet i ord, tillsammans med identisk ordordning i meningar och liknande ordförråd och grammatik. Uttal är huvudområdet där det finns skillnader.
det finns gott om cognates av närbesläktade eller identiska ord, men också några falska cognates och skillnader i uttal som kan fånga människor ut. Vi kommer att gå igenom exempel på var och en av dessa nedan.
kan en spanjor och en italiensk samtala på varandras språk?
med tanke på dessa likheter, kan en spansk person gå till Italien och förstås på spanska, eller en italiensk person gå till Spanien och förstås tala italienska? Svaret är överväldigande ja från människor som har provat detta.
Titta igenom forum och blogginlägg, Det finns gott om exempel på personer som använder spanska i Italien, eller vice versa, och är helt bra med kommunikation. De kan behöva tala långsamt och tydligt och upprepa några gånger, men det finns definitivt ömsesidig förståelse till den punkt där varje språk kan användas i det andra landet för grundläggande kommunikation.
här är ett exempel Vi hittade på spanska som arbetar i Italien:
”jag är grekisk och har studerat spanska. När jag var i Rom och jag ville be om vägbeskrivning, jag skulle tala i princip på spanska och i början skulle jag bara säga ”Scusi, non parlo italiano ma parlo spagnolo” (ledsen, jag talar inte italienska men jag talar spanska), sedan gå vidare till spanska. Det fungerade perfekt.”
och det motsatta fallet av italienska förstås i Spanien:
”många italienska turister kommer i Spanien, de talar italienska och de är övertygade om att vi inte förstår något enda ord, men vi förstår många saker faktiskt.”
och ett annat intressant redogörelse för språkens ömsesidiga förståelse:
”jag är italienska och jag bor i London, jag var i ett vandrarhem med spanska killar, efter 3 dagar vi förstod varandra som gamla vänner, och egenhet var vår galna, galen skicklighet för att förstå inte bara språket: men konstiga signaler med ögon eller någon gest: en viss typ av kroppsspråk som används bara med min familj. Ett exempel, Jag sa” Var försiktig den här personen framför oss är farlig ”och jag gjorde ett leende på mitt ansikte och en snabb rörelse av ögonen i riktning mot”problemet”. De förstod omedelbart och de gjorde en snabb rörelse av huvudet för att säga ”ja, jag ser honom” men väldigt snabbt för att maskera signalen”
det här är bara tre av många olika citat som vi kan välja ut som pekar på den ömsesidiga förståelsen mellan de två språken. Det finns ganska mycket universell överenskommelse om detta från både italienare och spanjorer så det är rättvist att säga att den talade likheten mellan de två språken är ganska hög. Av alla romanska språk, de är två som är närmare besläktade, men italienska är kanske närmare fortfarande franska på vissa sätt.
på samma sätt rapporterar talare på ett språk att det var ganska lätt att lära sig det andra, vilket inte är så förvånande med tanke på den 82% lexikala likheten mellan ord på de två språken. Att lära sig en får dig mycket av vägen till att lära sig den andra; du behöver bara skilja de specifika reglerna för uttal och se upp för de falska kognaterna, som vi kommer att gå igenom längre nedan.
några liknande ord (Cognates) på spanska och italienska
den lexikala likheten mellan de två språken betyder i princip att det finns många ord på spanska och italienska som antingen är identiska eller mycket lika och har samma betydelse. Här är bara några av många exempel på dessa cognates eller ord som är liknande eller identiska.
- Port – puerto på spanska och porto på italienska.
- bok – libro på båda språken.
- bra – buen på spanska och buon på italienska
- Bank – banco på spanska och banca på italienska
- musik – musica i båda
- Art – arte i båda
- ett hus – una casa i båda
- telefon – telefono i båda
- alltid – siempre på spanska och sempre på italienska
- supermarket – Supermercado på spanska och supermarcato på italienska
- kaffe – Cafe på spanska; Caffe på italienska
- se här för några fler liknande ord.
några falska vänner (falska kognater)
i motsats till kognaterna eller liknande ord finns det dock några falska kognater eller ”falska vänner mellan de två språken – ord som ser ut och låter lika eller samma men har olika betydelser. Dessa är undantagen från den 82% lexikala likheten mellan skrivna ord mellan de språk vi nämnde tidigare.
dessa kan fånga dig i samtal om du inte är medveten om dem och leda till missförstånd om vad du menar. Här är några falska kognater mellan italienska och spanska.
- Pronto – betyder ”snart” på spanska och ”redo”
- Barato – betyder billigt på spanska och ”fuskat” på italienska
- Burro – betyder ”åsna” på spanska men ”smör” på italienska
- Pesca – betyder ”fiske” på spanska men kan betyda ”persika” på italienska ibland
- topo – betyder ”mol” på spanska men ”mus” på italienska.
- Tiempo – betyder ”väder” på spanska; tempo betyder ”tid” på italienska.
- se den inbäddade videon ovan plus här för några fler falska kognater mellan de två språken.
uttal
det är här de två språken börjar bli mer ömsesidigt begripliga, eftersom uttalet faktiskt är ganska lika mellan spanska och italienska. Det är detta som möjliggör ömsesidig förståelse mellan de två språken så länge varje person talar långsamt för att fånga de subtila skillnaderna i ord.
det finns dock vissa områden där prounciation skiljer sig mellan de två språken. Här är några allmänna regler för skillnaderna mellan uttal mellan de två langauges:
- italienska ord tenderar att sluta i en vokal; spanska ord tenderar att sluta i consanants.
- om en c eller g följs av och i eller e, mjuka båda språken uttalet, men på olika sätt:
-
- Mjuk c uttalas som en” th ”på spanska; som en” ch ” på italienska.
- Mjuk g uttalas som en ”x/h” på spanska; som en ”j” på italienska.
- för att producera ett ”qw” – ljud använder du ”cu” på spanska; ”qu” på italienska
- se videon ovan för några fler skillnader med exempel.
-
Se även:
- hur lika är spanska och portugisiska?